Peter Lynch är en välkänd person för de flesta inves-
terare. En känd stockpicker som under en lång pe-
riod, 1977-1990, drev Magellanfonden inom ramen
för finansbolaget Fidelity. Faktum är att han under
lång tid även kunde stoltsera med rekordet att ha
slagit SP500-index flest år i rad av samtliga förval-
tare. Detta är dock inte allt. Den genomsnittliga års-
avkastningen för fonden under den tiden som han
var den ansvarige förvaltaren var enastående 29 %.
Hans devis genom åren har varit att huvudsakligen
investera i bra företag snarare än att förutspå mark-
nadsrörelser. Det fanns enligt Lynch ingen som på ett
träffsäkert sätt kunde förutspå hur räntor, konjunk-
turen eller börsen kan komma att utvecklas varvid
alla former av investeringar utifrån den
typen av makrosyn såg han som ointres-
santa. Ändå är det just analys av helt
oberäkneliga makrofaktorer som syssel-
satte (och gör det än idag) mängder av
ekonomer och analytiker världen över.
Enligt Lynch var det avsevärt bättre att
ägna tiden åt att försöka förstå och lära
sig de olika företagen och dess verksam-
het. Medan han såg aktiens nuvarande
pris eller vad det skulle kunna vara en
månad som mindre intressant var det
precis det som i stort sett alla andra på
marknaden fokuserade på. Det kunde
därför vara oerhört tålamodsprövande
att äga aktier i företag som ingen annan brydde sig
om under lång tid men hade man gjort genomgång-
en på ett korrekt sätt (något Peter Lynch var mästare
på vilket resultaten för hans fond är bästa bevis på)
skulle belöningen komma förr eller senare. Den ty-
piska Lynch-investeringen tog ungefär drygt tre år
innan värdet avspeglade de förväntningarna som Pe-
ter hade skapat fram genom sin analys.
Som många andra framgångsrika investerare har
Peter Lynch skrivit en rad böcker om marknaden,
finansvärlden och olika investeringsstrategier. En
av dessa böcker, ”One up on Wall Street” innehåller
också en intressant och jordnära skildring av de olika
cyklerna som marknaden genomgår. En iakttagelse
som har fått Lynch att utveckla en helt egen teori
som sedermera kom att kallas för ”The Cocktail The-
ory”. Att teorin har ordet ”coctail” i sitt namn beror
på det faktum att den forne förvaltaren har använt de
inte helt ovanliga i ”kändiskretsar” coctailpartyn som
underlag för sina observationer. På dessa träffar där
såväl finanseliten som han själv men även vanliga
näringslivsidkare samt diverse annat folk minglade
fritt, hade han för vana att iaktta samt lyssna på det
som sades. Under den tid som han hade deltagit på
den typen av tillställningar har han lyckats särskilja
ett beteendemönster bestående av fyra stycken olika
faser. Faser som enligt honom kännetecknade mark-
naden som ju per definition skapas av alla som in-
teragerar på ett eller annat sätt när det gäller köpa
eller sälja aktier.
Aktiemarknaden har varit svag under en tid och där
det egentligen inte finns särskilt mycket som indike-
rar snar bättring, är det oerhört få som överlag pra-
tar om aktier eller börsen. Samtalsämnen tenderar
istället att kretsa kring andra samhällsaktuella äm-
nen. Tillfrågad av diverse gäster om vad Lynch själv
sysslade med berättade han om sin fondförvaltarroll
vilket i regel möttes av tämligen svalt bemötande.
Människorna nickade visserligen artigt och fann det
intressant men flyttade sig efter en stund bort för att
hellre prata med någon annan som exempelvis var
läkare eller tandläkare vars historier om plack var
mer underhållande än fallande aktiemarknad. Den
här fasen betecknades av Lynch som den där aktier
generellt sett förefaller som mest prisvärda.
I nästa fas, när marknaden visserligen
redan har stigit ca 15 % från sina bot-
tennoteringar men där det fortfarande
bara är ett fåtal personer som har lyck-
ats observera det, blir intresset för hans
förvaltarroll något större. Ännu så länge
begränsas dock intresset till att nya be-
kantskaper dröjer sig kvar något längre
för att byta artigheter innan de slutligen
berättar för honom hur riskfylld aktie-
marknaden är för tillfället. Efter en kor-
tare pratstund går de därefter vidare till
den tidigare nämnda tandläkaren för att
diskutera mer intressanta spörsmål.
I den tredje fasen har marknaden nu stigit med när-
mare 30 % och plötsligt märker Peter Lynch att allt
fler visar intresse och uppskattning för hans förval-
tarroll. Han befinner sig plötsligt i händelsernas cen-
trum och omringas av en större skara entusiastiska
investerare som efterfrågar tips. Bland personer som
tacksamt tar emot tipsen om köpvärda aktier finns
bland andra även tandläkaren som tidigare rönte
betydligt större uppmärksamhet från omgivningen.
Förutom att eftersöka råd berättar flertalet gäster
hur de redan har placerat sina pengar för att kunna
profitera på marknadsuppgången på ett eller annat
sätt.
I den sista fasen, den fjärde, är Peter Lynch alltjämt
omgiven av en större skara människor men den här
gången är dessa personer inte direkt intresserade
av hans marknadssyn eller hans förslag för vad som
är köpvärt. Nu är det istället de som ger Peter tips
om vad de anser att han absolut inte skall missa.
Även tandläkaren viker nu in och bjuder på ett par
vinnartips istället för att briljera om rotfyllningar,
plack eller annat branschrelaterat. Som om inte det
var nog kan man därefter även se att hans tips ut-
vecklas riktigt bra de närmast påföljande dagarna.
Det är just i det läget som marknaden tidsmässigt
kan ha nått zenit. Ett läge där man generellt sett bör
dra öronen åt sig och bli försiktigare. Detta eftersom
risken för marknadskorrektioner stegras i och med
att alla lyckosökare redan har upptäckt den stigande
trenden och försöker profitera på den. En klassisk
toppvarning.
